I cry for the time that you were almost mine,
and I cry for the memories that I've left behind.
I cry for the pain, the lost, the old and the new,
and I cry for the times, I thought I had you.

Jag ser in i dina tårfyllda ögon och torkar
sakta bort tårarna som faller ner för dina kinder.
Något kallt sluter sig om mitt hjärta.

I alla stunder har vi stöttat varandra.
I alla tider har vi tröstat varandra
men jag vet att inte kommer att räcka denna gången.

Dina ögon har förlorat sin glans.
Din röst har förlorat sitt djup.
Du har förlorat hoppet och jag vet att om du
kollade in mina ögon så skulle du se samma sak som jag ser i dig.

Någonstans på vägen tappade vi modet, hoppet och kärleken.

Jag minns våra barnsliga drömmar om att vi en dag skulle
bli räddade och leva det liv vi alltid önskat oss.
Det blev inte riktigt som vi hade tänkt oss eller hur?

Om lycka och kärlek kunde köpas för pengar så skulle jag slagit
in det i rött papper med en stor rosett på, för det är du värd.

Jag rycker till när jag hör dig säga "jag orkar inte mer"
Du tar min hand i din och kramar hårt, orden behövde inte sägas
för jag visste att tog farväl av mig.

Du började gå men jag sprang efter, tog din hand i min
och sa "hoppar du så hoppar jag".

Jag kände hur marken tog emot och
hur smärtan i mitt hjärta löstes upp.

Våran vänskap varade för evigt, inte ens döden kunde skilja oss åt.

Den som förlåter utan att glömma har aldrig förlåtit.

Mamma, kan du se in i mina ögon och se det du har dödat?
Mamma, kan du hålla om mig och känna kylan du har skapat?
Mamma, kan du lyssna och höra hjärtat som har slutat att slå?

När jag öppnar mina ögon så är det mörker som ofamnar mig.
När jag känner efter är det tomheten som kväver mig.

Jag skulle ge allt mamma, för din kärlek
men tårarna kan inte längre lindra smärtan som du orsakar.

Mamma vi kommer bara att få den här chansen och vi förlorar den.
Du dödar mig, min glädje, mitt hopp och mina drömmar.
Du tar allt jag äger, du säljer min själ och krossar mitt hjärta.

Du gick, jag sprang efter men inte en enda gång vände du dig om.
Hörde du inte hur jag ropade efter dig mamma?
Hörde du inte hur mycket jag behövde dig mamma?
Hörde du inte hur smärtan skar i mig mamma?

Du behöver inte förklara, jag vet att jag inte var anledning nog för att stanna.

Du kommer aldrig tillbaka.
Du har gått för att ej vända åter.
Du har lämnat mig ensam.

Jag glömmer dig aldrig mamma.
Värmen som du en gång skapade brinner fortfarande.

Kärlek förvandlades till hat och jag så ledsen mamma
men jag kommer aldrig förlåta dig, du har förlorat mig.

Om ändå de fina stunderna kunde räcka livet ut..

<3

Man kan inte hata om man inte har älskat.

Alla hårda ord har en plats inom mig.
Alla hårda slag har fingeravtryck inom mig.

Mamma, jag glömmer aldrig.
Pappa, jag kan aldrig förlåta.
- Det finns ingenting kvar av mig.

Mamma, tror du inte det gör ont
när du älskar mig på dina villkor?

Mamma, tror du inte det gör ont
när du säger att jag är besvikelse?

Mamma, tror du inte det gör ont
när du aldrig stöttar mig?

Mamma, jag kan aldrig förlåta dig.
Pappa, jag kan aldrig förstå dig.
- Det finns ingenting kvar av oss.

Pappa, tror du inte att det syns
att du inte älskar mig?

Pappa, tror du inte att det syns
att du inte vet vem jag är?

Pappa tror du inte att det syns,
att du skiter i vilket?

Pappa tror du inte att det syns
att du vill köpa kärlek?

Pappa, jag kan inte älska dig som jag en gång gjorde.
Mamma, jag kommer aldrig lita på dig igen.
- Det finns ingenting kvar av er.

It's not so long to heaven, as it may seam.

Just sleep through the night, and live your dream.

Run through the darkness, and catch the light.

Belive in yourself, and hold on tight.

Live through the day, you must love, you must hate.

Just step in and realize, this is your fate.

Whatever they do, don't start a fight.

Take a deep breath, and look for the light.

A smile is a gift, so don't leave it behind.

Remember that the next time, it may be harder to find.

hahah x) den här dikten blev ju nästan POSETIV ju O.O

jag och Julia satt i engelskan, och så hade jag tråkigt.

Susanne är senil. Hon ställde sig och läste över axeln på mig, och så täckte jag VÄLDIGT diskret över att jag var på steg tolv, och hon bara nickade och gick vidare O.O

failfailfailfail x)

meh... Don't do drugs! (misstolk xD)

Jag har en hemlighet ingen annan vet.
Jag gråter för dig ibland,
och vissa kvällar tänker jag på dig.
Och det var du som lärde mig att älska igen,
efter alla timmar i vilsenhet,
även om du inte tror det,älskling.

Och jag har en högsta önskan.
Jag vill känna något,
jag vill lära mig att älska igen,
för jag har slutat älska sådär starkt.
Nu ge mig något som känns,
visa mig alla ljusa sidor av verkligheten.

Låt mig inte sitta och gråta i en gammal buss,
när jag åker ifrån igen och igen,
för någon gång måste alla dina "jag vet inte" ta slut.
För du dödar mig med ord,
och jag har letat efter busshållplaster,
som går ditt till det där landet nangiala så många gånger nu.
Dom säger att det är där man hamnar efter döden,
och att det är där allting blir okej.

Jag har en hemlighet ingen vet.
Jag gråter för dig ibland,
och det är då jag gråter bort alla fasader,
som ändå aldrig varit jag.
Hela tiden låtsas jag,
och försöker göra mig vacker.
Jag brukar tänka på dig ibland,
sådär sent om nätterna.
När jag ändå inte kan sova.
När döden leker kurra gömma.

Ge mig något som känns älskling.
Skrik mig levande, gör mig till någon.
Slå sönder allas blickar,
som säger att jag aldrig blir som dom.
Spela kort på liv och död,
gör verkligheten verklig,
lev med mig för ett tag,
för det bränner att gå omkring i cirklar.
För det är så kallt utan kramar och sådana dära ytliga ord,
som viskar att det ordnar sig.
Säg något snälla det spelar ingen som helst roll om du ljuger,
för jag brukar gråta för dig ibland.



I loved yah, Ezzie <3

Jag var hon som blundade för världen och som
Aldrig talade högt om alla demoner under sängen
Drömde drömmar som flög mot stjärnorna men
Klarade inte av att klättra upp för trottoarkanten
Den som inte vågade skrika efter kärleken för
Hon hade slutat tro att det fanns något över för
En sådan som hon, en meningslös individ

Jag var hon som till slut vågade tro men
Blev lämnad varje gång hon vågade visa hur alla
Monster gav sig på henne när andra blundade
Hon som brännde hål i huden för att kunna gråta
För hon orkade egentligen inte leva mer och
Hon vågade aldrig öppna munnen och skrika att
Det enda hon ville nu var att dö

Jag var hon som inte kunde skratta utan alkohol
Och lärde sig att förevigt inte finns
Som dansade bort nätterna till musik hon
Egentligen inte ville höra och hon trodde
Att hon kunde lagas med okända läppar och
Hon som inte visste hur man mår bra igen

Jag är hon som vill tro att det finns någon som älskar
Hon som inte minns hur man öppnar sig för någon
Och har slutat bry sig om vem som får kroppen
Som de sönderslagna delarna av en själ lever i
Hör ångesten skrika hur äcklig hon är och
Hon som tror att det fortfarande finns
En liten bit kvar av den person hon var
Som gjorde henne annorlunda och
Hon som vill vara speciell igen men

Egentligen är hon precis som alla andra


Min favorit <3

Nytt

Ny blogg nu då.

Har blivit tipsad av flera att blogspot är bättre, så jag tänkte att jag kan prova det istället då.

Kommer förmodligen lägga in flera dikter och texter som jag redan använt,

för att få inte känslan igen.

Men ha det bra, och ät inte upp era strumpor!