Jag har en hemlighet ingen annan vet.
Jag gråter för dig ibland,
och vissa kvällar tänker jag på dig.
Och det var du som lärde mig att älska igen,
efter alla timmar i vilsenhet,
även om du inte tror det,älskling.

Och jag har en högsta önskan.
Jag vill känna något,
jag vill lära mig att älska igen,
för jag har slutat älska sådär starkt.
Nu ge mig något som känns,
visa mig alla ljusa sidor av verkligheten.

Låt mig inte sitta och gråta i en gammal buss,
när jag åker ifrån igen och igen,
för någon gång måste alla dina "jag vet inte" ta slut.
För du dödar mig med ord,
och jag har letat efter busshållplaster,
som går ditt till det där landet nangiala så många gånger nu.
Dom säger att det är där man hamnar efter döden,
och att det är där allting blir okej.

Jag har en hemlighet ingen vet.
Jag gråter för dig ibland,
och det är då jag gråter bort alla fasader,
som ändå aldrig varit jag.
Hela tiden låtsas jag,
och försöker göra mig vacker.
Jag brukar tänka på dig ibland,
sådär sent om nätterna.
När jag ändå inte kan sova.
När döden leker kurra gömma.

Ge mig något som känns älskling.
Skrik mig levande, gör mig till någon.
Slå sönder allas blickar,
som säger att jag aldrig blir som dom.
Spela kort på liv och död,
gör verkligheten verklig,
lev med mig för ett tag,
för det bränner att gå omkring i cirklar.
För det är så kallt utan kramar och sådana dära ytliga ord,
som viskar att det ordnar sig.
Säg något snälla det spelar ingen som helst roll om du ljuger,
för jag brukar gråta för dig ibland.



I loved yah, Ezzie <3