Jag skrek rakt ut iden tomma natten,
paniken och rädslan
var för stor för att jag
skulle bry mig om
dina tröstande ord.

(För inget, verkligen inget kunde hjälpa mig då)

Du visste inte att jag visste,
du trodde att jag var i säkert förvar,
ovetandes om din plan att lämna mig,
ensam och hjälplös mot den farliga världen.
Du skulle lämna oss för just detta

(Men älskling, om jag skulle varit starkare så
skulle jag sett till att hålla dig kvar,
sagt de tröstande orden som du säger till mig nu.
Men jag måste släppa taget och låta dig falla in i den okända världen,
för jag är inte tillräckligt stark för att hålla dig kvar)