Jag saknar tiden då vi dansade vår eviga dans,
Genom den tätvuxna skogen.
Då barren fastnade i fötterna,
Och vi skrattade, och hjälpte varann att dra bort dem.
Då blod betydde inget,
Och skrattet var vad vi levde för.

Vi dog båda två, den natten.
Då stjärnorna sken från himlen,
Och regnet hade tystnat för en stund.
Glittret i ögonen var borta för evigt.
Du drog mig bortom ljuset.

Jag saknar tiden,
Då allt som betydde något var du och jag.
Då vi dansade på fluffiga rosa moln,
Och kastade oss i det gröna gräset.
Nu är allt svart och vitt.

Det finns inget värt att leva för längre.
Det var bara du, och du är inte här.
Jag kommer till dig snart, håller din hand.
Vi kan slåss mot mörkret och ensamheten,
Tillsammans igen.