Jag önskar att jag var mer som dig. Som er. Ni är alla så underbara, medans jag sitter i mitt hörn med mina obetydliga tankar. Jag är bara en meningslös själ, fängslad i denna hemska kropp. Är allt ni säger till mig ett skämt? Är meningarna ni formar egentligen bara falska ord, som aldrig kommer betyda? Sluta ljuga. Ni kan lika gärna kasta sanningen i ansiktet på mig direkt. När ni säger att jag betyder, är det då en vit lögn? Jag vet hur ni fungerar, och kommer alltid se era osanningar. Alla utom en. Du är speciell, och du betyder, även om du inte inser det <3